The Swedish Preschool as an Integration Arena
The Swedish preschool is increasingly recognized as an important integration arena. In Swedish politics, it is assumed that merely enrolling migrant children in preschool will lead to integration. However, research on migrant children in Swedish preschools remains limited, leaving the actual potential of preschools to promote integration underexplored. This thesis investigates how integration is manifested in Swedish preschools and how specific practices and approaches support or hinder this process. The focus is on how preschools manage the initial steps of migrant families into the educational integration trajectory in settings where the vast majority of families and practitioners have a majority background. Integration is used as a theoretical concept that postulates migrants’ inclusion and active participation in society, while their cultural and linguistic backgrounds are acknowledged (Penninx, 2019). Through this investigation this thesis provides a valuable contribution to both academic research and political discourse on integration within early childhood education and care (ECEC). The study was conducted in two phases and includes four peer-reviewed articles, two associated with each research phase. Firstly, integration was explored from the perspective of preschool practitioners’ narratives, based on a licentiate study (Löthman, 2022), addressing their experiences of working with migrant parents (article I) and their children (article II). Secondly, integration was explored in situ based on observations of migrant children’s participation in teaching activities (article III) and peer play (article IV). The results show that integration does not occur automatically. According to the preschool practitioners, integration is manifested through a process of change within themselves, resulting in the capacity to acknowledge and respond to migrant families’ needs and perspectives. This process requires a dialogic stance and is accompanied by greater cultural reflexivity and practical flexibility. The analysis of observations of migrant children’s participation in preschool suggests that practitioners’ responsiveness largely manifests during care and routine activities, rather than during teaching activities and peer play, where constraints to integration exist. These constraints are primarily linked to insufficient attention to the crucial role of language in teaching and peer play, combined with a strong emphasis on child-centered pedagogy—enacted as a "majority child-centered" pedagogy. Consequently, migrant children risk being excluded from teaching activities and peer play in the majority language. Furthermore, the promotion of children’s free choice during peer play, which is inherent to this pedagogy, tends to reinforce the formation of segregated peer communities. In conclusion, this thesis reveals that migrant children, who go through a double transition when they start ECEC, do not become part of ECEC or participate in it using the same approaches and practices as children with a majority background. Consequently, the political assumption that integration occurs naturally through the process of enrolling migrant children in ECEC is misleading. This thesis underscores the need for greater political recognition of the demands placed on ECEC institutions to actively facilitate integration. As the findings highlight, integration requires deliberate and intentional efforts—it necessitates integration work. Without such recognition, the burden of integration risks falling disproportionately on the children themselves. This thesis suggests that ECEC’s integration work should focus on the development of: 1) a dialogic stance, 2) language awareness, and 3) a critical evaluation of how specific pedagogical and didactic approaches influence the premises for integration. Collectively, these efforts aim to achieve the goal of: 4) organizing preschool activities in alignment with an equity approach, which means adapting established practices to meet the genuine needs of migrant families and thereby ensuring that they have the same opportunities within ECEC as families with majority backgrounds. Den svenska förskolan framställs i allt högre grad som en viktig arena för integration inom svensk politik. Genom att skriva in migrerade barn i förskolan förväntas integration ske. Dock är förskolans potential att främja integration underutforskad. Denna avhandling syftar till att bidra med kunskap om integration av migrerade barn i den svenska förskolan genom att undersöka hur integration manifesteras samt vilka praktiker och förhållningssätt som stödjer eller hindrar integrationsprocessen. Särskilt fokuserar avhandlingen på hur förskolor hanterar nyanlända familjers första steg in i den svenska förskolan, i en kontext där majoriteten av familjer och pedagoger har svensk bakgrund. Integration används som ett teoretiskt begrepp som förutsätter migrerade familjers inkludering och aktiva deltagande i samhället, samtidigt som deras kulturella och språkliga bakgrunder tas i beaktande (Penninx, 2019). Genom denna undersökning bidrar avhandlingen med värdefull kunskap till både forskning och politik om integration i den svenska förskolan. Studien har genomförts i två faser och inkluderar fyra vetenskapliga artiklar, två kopplade till varje fas. Först utforskades integration ur förskolepedagogers perspektiv, baserat på en licentiatstudie (Löthman, 2022), som behandlar deras uppfattningar om att arbeta med migrerade föräldrar (artikel I) och barn (artikel II). Därefter utforskades integration in situ, baserat på observationer av nyanlända barns deltagande i undervisningsaktiviteter (artikel III) och kamratlek (artikel IV). Resultaten visar att integration inte sker automatiskt. Enligt förskolepedagogerna manifesteras integration genom en förändringsprocess hos dem själva, vilken resulterar i en ökad förmåga att identifiera och svara på migrerade familjers behov och perspektiv. Denna process kräver en dialogisk hållning och åtföljs av större kulturell reflexivitet och praktisk flexibilitet. Analysen av observationer av nyanlända barns deltagande i förskolan indikerar att förskollärares responsivitet främst återspeglas i omsorgs- och rutinaktiviteter, snarare än i undervisningsaktiviteter och kamratlek, där begränsningar för integration finns. Begränsningarna är främst kopplade till otillräcklig uppmärksamhet på språkets roll i kunskapsförmedling och kamratlek, kombinerat med en stark betoning på barncentrerad pedagogik—genomförd som en "majoritetsbarn-centrerad" pedagogik. Följaktligen riskerar migrerade barn att exkluderas från undervisningsaktiviteter och kamratlek på majoritetsspråket. Dessutom tenderar främjandet av barns fria val under kamratlek, som är inneboende i denna pedagogik, att förstärka bildandet av segregerade kamratgemenskaper. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att migrerade barn som genomgår en "dubbel övergång" till den svenska förskolan inte blir en del av eller deltar i förskolans verksamhet genom samma förhållningssätt och praktiker som barn med majoritetsbakgrund. Följaktligen är det politiska antagandet att integration sker naturligt genom att skriva in migrerade barn i förskolan missvisande. Avhandlingen understryker behovet av ett större politiskt erkännande av de krav som ställs på utbildningsinstitutioner för att aktivt underlätta integration. Som resultaten visar kräver integration avsiktliga och medvetna ansträngningar—det kräver integrationsarbete. Utan ett sådant erkännande riskerar bördan med integrationsarbetet oproportionerligt att falla på barnen själva. Denna avhandling föreslår att förskolans integrationsarbete bör fokusera på utvecklingen av: 1) en dialogisk hållning, 2) språkmedvetenhet, och 3) en kritisk utvärdering av hur specifika pedagogiska och didaktiska tillvägagångssätt påverkar förutsättningarna för integration. Tillsammans syftar dessa ansträngningar till att uppnå målet att 4) organisera förskolans praktiker i linje med ett rättviseperspektiv, vilket innebär att anpassa etablerade praktiker i enlighet med migrerade familjers genuina behov och därigenom säkerställa att de har samma möjligheter i förskolan som familjer med majoritetsbakgrund.